Every published object is open access◆PHOTARCH — an open photo archive for museums, archives and collections◆A measurable archive◆Comparable objects, from any collection◆The scale is in the file, not on the picture◆One method, the same light, every time◆Every object at its true size◆Every published object is open access◆PHOTARCH — an open photo archive for museums, archives and collections◆A measurable archive◆Comparable objects, from any collection◆The scale is in the file, not on the picture◆One method, the same light, every time◆Every object at its true size◆

Den här sidan är översatt från engelska med AI och har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel; den engelska versionen gäller. Läs den på engelska

Upphovsrätt och öppen åtkomst

Fotografier av föremål i arkiv och samlingar är oumbärliga verktyg för forskning, utbildning och allmänhetens engagemang. Men tillgången till de här bilderna hindras ofta av föråldrade antaganden om upphovsrätt, institutionella grindvakter och arkiv bakom betalväggar. Det måste ändras.

De föremål som arkiv och samlingar förvaltar bör vara tillgängliga för allmänheten. Ändå är högupplösta bilder av dessa föremål ofta inlåsta bakom dyra licenser, restriktiva villkor eller bildformat av låg kvalitet. Det begränsar forskningen, inskränker allmänhetens tillgång och splittrar det visuella arkiv som vår gemensamma historia har lämnat.

Vad lagen säger

PHOTARCH är svenskt, och svensk lag är mindre generös här än man ofta tror. Enligt 49 a § upphovsrättslagen har den som framställer ett fotografi ensamrätt att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, i femtio år efter utgången av det år då det framställdes. Rätten kräver ingen originalitet: en enkel, trogen dokumentation omfattas lika väl som en konstnärlig bild.

Det finns ett undantag. Sedan EU:s direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2019/790, artikel 14) gäller rätten inte när fotografiets huvudsakliga motiv är ett konstverk vars upphovsrätt har gått ut. En trogen reproduktion av en målning i det fria gör därför inte att någon ny rätt uppstår. Om ett föremål i en samling – en pärla, en keramikskärva, ett spänne – räknas som ett sådant konstverk är inte avgjort, och PHOTARCH bygger inte på antagandet att det gör det.

PHOTARCH förlitar sig därför inte på att fotografierna är fria från rättigheter. PHOTARCH ber dem som innehar rättigheterna att frisläppa dem, och registrerar den licens de väljer för varje bild. Hos PHOTARCH verkar vi för följande:

  • Öppen publicering av högupplösta bilder när de bygger på föremål i det fria

  • Tydlig metadata som bevarar tillskrivningen utan att begränsa användningen

  • Inga hinder utöver ett kostnadsfritt medlemskap – att se och jämföra kräver inget konto alls; nedladdning är till för medlemmar, så att varje nedladdning kan bära sin licens och sitt sigill

  • Den öppnaste licens som rättighetsinnehavaren kan ge – CC BY som utgångsläge, CC0 eller Public Domain Mark där det är möjligt, i linje med Open GLAM och institutionella digitaliseringsstandarder som sätter tillgång före ägande

PHOTARCH gör inte anspråk på upphovsrätt, varken i föremålen eller i fotografierna. Rättigheterna i ett fotografi tillhör den som framställt det eller den institution som innehar dem, och varje bild i arkivet bär den licens som registrerats för den – ett av de fjorton rättighetsutlåtanden som Europeana godtar. Inom den licensen är alla välkomna att använda bilderna, jämföra dem, bygga vidare på dem och hjälpa till att bevara den dokumentation som samlingarna rymmer.

Ange vid användning av bilderna den institution eller det arkiv som förvaltar föremålet. Användare uppmuntras också att ta med ”/PHOTARCH” i bildkrediten. Inte som ett krav, utan helt enkelt för att erkänna metoden och visa att bilden är fri att använda.

Ett sigill är inget ägandeanspråk

Filer som lämnar PHOTARCH bär Content Credentials, och den som ser signerad av PHOTARCH kan rimligen ta det för ett äganderättsanspråk. Det är tvärtom. Sigillet säger vem som gjorde filen och vad som gjorts med den; det finns för att bilden ska kunna litas på, inte för att någon ska kunna debiteras för den. Det bär ingen egen licens och sätter ingen ur spel: filen följer de rättigheter som föremålet och den institution som förvaltar det har, och sigillet följer med den.

Det upphör inte heller att gälla när bilden används. Ett sigill anger vad som var sant när det gjordes. Kopiera filen, publicera den, ta in den i en bok – sigillet fortsätter säga detsamma, och det är hela dess nytta.

Formatet skänks bort

Formatet som bär mätningen, Image Scale Metadata, publiceras under CC BY 4.0 med ett referensbibliotek under MIT, i en egen organisation som inte har PHOTARCH i namnet. Vilket program som helst får läsa eller skriva det, även program som konkurrerar med vårt. En mätning som bara ett arkiv kan läsa löser ingenting.

Att stödja öppen åtkomst innebär inte att överge tillskrivning eller integritet. Det innebär att förstå att kulturarv, särskilt i digital form, vinner värde genom användning – inte genom begränsning.

För det förflutna tillhör oss alla. Och dess bilder bör göra det också.

Referenser

  • lagLag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 49 a §.Fotografens rätt, femtio år, och undantaget för konstverk i det fria.
  • lagDirective (EU) 2019/790 on copyright and related rights in the Digital Single Market, Article 14.Visuella konstverk i det fria.
  • licensImage Scale Metadata — specification CC BY 4.0, reference library MIT.
  • specifikationC2PA. Content Credentials specification.